Hardcoren tråkar ut mig just nu. De senaste veckorna, med undantag för Terrorspelningen i Köpenhamn, har gått i popens tecken. Tillsammans med Camera Obscura ("french navy" kan mycket väl vara årets låt), Band of Horses ('no one's gonna love you' och 'the funeral' är bomullet runt hjärtat), Bat for Lashes (två episka skivor som jag numera inte kan leva utan), M83 ('we own the sky' på repeat 20000 ggr) och Anathallo (fiiina låten 'italo' med beatet och stämmorna... gåshuden!) njuter jag av vårsolen.
Det är en hel del andra grejer som också tråkar ut mig nu, t.ex. svek, lögner, stress, fördomsfulla människor för att nämna några. Jag må låta som ett typiskt fall av cheer-up-emo-kid-sluta-vara-så-mjäkig men faktum är att jag är jävligt peppad på det mesta just nu och troligtvis är det resultatet av mina försök att undvika just negativa saker i min närhet. För att citera Angry German Kid, "positiv denken, einfach positiv!" - tänk positivt! Senaste tiden har jag även jobbat med att försöka bearbeta negativa relationer, inte sådana relationer jag har med människor (de får jag ta tag i någon annan dag), utan istället relationer som jag har till låtar, platser, tidpunkter osv. Det går rätt bra. För att citera Jon Bon Jovi, "I'm taking it back". FUMF.
Och nej, jag är inte bitter, deppig, trött på livet eller mongo. Behövde bara skriva av mig. Det positiva, ljuset och peppet våren 2009, är att upptäcka att Singoalla Lakrits är vegan, storebror och Bea som alltid finns till hands och ställer upp, Henriik och Emma (vad skulle jag gjort utan er?), popquiz med bästa Tereza och Robert (XfermentaX bring da ruckus), nära och kära vänner - nya som gamla.
År 2009 kommer att bli ett sjukt bra år, det vet jag. Grymma saker kommer att hända, riktigt vad vet jag inte men det visar sig...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar